Sjukdomshub
Eosinofil esofagit
Eosinofil esofagit (EoE) är en kronisk inflammation i matstrupen med förhöjda eosinofiler. Sidan samlar fakta om symptom, diagnos med biopsier, behandling och uppföljning — och skillnaden mot reflux.
Översikt
Eosinofil esofagit (EoE) är en kronisk inflammation i matstrupen där eosinofiler — en typ av vita blodkroppar — är förhöjda i vävnadsprover. Tillståndet är ofta kopplat till allergi eller matöverkänslighet, men mönstret varierar mellan personer.
Hur det skiljer sig från reflux
Reflux domineras ofta av sura uppstötningar och halsbränna. EoE ger oftare sväljbesvär till fast föda, mat som fastnar och ibland bröstobehag utan tydlig sur smak. Båda kan förekomma hos samma person — därför räcker inte symtom ensamt för diagnos.
Vem drabbas
EoE förekommer i alla åldrar men är vanligt hos barn, ungdomar och vuxna med allergi eller astma. Många har haft anpassat ätbeteende länge innan diagnosen ställs.
Varför utredning behövs
Inflammationen syns inte alltid tydligt med blotta ögat vid endoskopi. Biopsier från matstrupen krävs för att bekräfta diagnosen och följa behandlingseffekt.
Symptom
Symtomen utvecklas ofta gradvis. Barn kan visa matvägran eller långsamt ätande; vuxna kan ha lärt sig undvika vissa konsistenser utan att formulera det som «sväljproblem».
Vanliga symtom
- Mat fastnar — särskilt kött, bröd eller torra bitar; ibland behöver man dricka mycket för att få ner maten.
- Sväljsvårigheter — känsla av stopp bakom bröstbenet.
- Bröstobehag eller smärta — kan förekomma utan klassisk halsbränna.
- Långsamt ätande och anpassningar — små bitar, mycket vätska, undvikande av vissa livsmedel.
- Halsbränna eller sura uppstötningar — förekommer hos en del, men är inte det dominerande mönstret för alla.
Tecken som kräver snabb bedömning
Om mat eller tabletter fastnar helt, du inte kan svälja saliv eller har kraftig bröstsmärta — sök akut vård. Återkommande sväljsvårigheter ska utredas även utan akut stopp.
Diagnos
Diagnosen ställs när symtom, endoskopifynd och biopsier tillsammans visar typiskt mönster. Allergiprov eller blodprov ensamt räcker inte för att bekräfta eller utesluta EoE.
Gastroskopi med biopsier
Gastroskopi låter läkaren se matstrupen. Små vävnadsprov (biopsier) tas från flera ställen — inflammationen kan sitta ojämnt. Antal eosinofiler per mikroskopifält bedöms enligt etablerade kriterier.
Kompletterande utredning
- Allergiutredning kan hjälpa i behandlingsfasen men ersätter inte biopsidiagnos.
- PPI-provokation används ibland i utredningen — vissa svarar på syrahämmare, andra behöver annan behandling.
- Vid misstanke om annat tillstånd (striktur, ring, tumör) kan ytterligare bilddiagnostik behövas.
Behandling
Behandlingen syftar till att minska både symtom och inflammation i matstrupen. Planen är individuell och kan kombinera medicin, kost och ibland dilatation vid förträngning.
Läkemedel
- PPI kan lindra hos en del patienter och används ibland som del av utredning eller behandling.
- Sväljbara eller topikala kortisonpreparat riktade mot matstrupen är vanlig behandling när inflammationen ska dämpas lokalt.
Kost och dietist
Eliminationsdiet under dietist- och läkarledning kan identifiera utlösande livsmedel. Det kräver uppföljning med biopsier — det här är inte ett generellt dietprogram att starta på egen hand.
Dilatation
Om matstrupen blivit smal av inflammation eller ärr kan endoskopisk dilatation (utvidgning) bli aktuellt. Det är ett komplement till inflammationsbehandling, inte en kur i sig.
Vardag & kost
Vardagen med EoE handlar ofta om att hitta mat och rutiner som fungerar — samtidigt som inflammationen följs medicinskt.
Ätbeteende och konsistens
- Små bitar, grundligt tuggande och tillräckligt med vätska kan minska risken att mat fastnar.
- Vissa behöver tillfälligt mjukare konsistenser under skov — i samråd med vården, inte som permanent lösning utan uppföljning.
- Undvik att testa strikta eliminationsdieter utan medicinsk och dietistisk vägledning.
Skola, arbete och socialt
Barn kan behöva anpassningar i skolmatsal; vuxna kan undvika restaurangbesök av rädsla för att fastna. Det är rimligt att prata med vården om stöd och dokumentation vid behov.
Eftervård
EoE är ofta ett långvarigt tillstånd. Uppföljning syftar till att symtom och inflammation hålls under kontroll och att komplikationer som striktur upptäcks i tid.
Kontroll av inflammation
Läkare kan rekommendera upprepade gastroskopier med biopsier för att se om behandlingen fungerar — även om symtomen lindrats. Symtomfrihet betyder inte alltid att inflammationen är borta.
Vid kostbehandling
När livsmedel återintroduceras efter eliminationsdiet sker det stegvis med uppföljning. Dietist och gastroenterolog samordnar ofta planen.
Långsiktigt
Vissa behöver underhållsbehandling under lång tid. Kontakta vården om nya sväljsvårigheter, viktnedgång eller om mat åter fastnar oftare.
När du bör söka vård
Många med EoE lever med god kontroll under behandling. Vissa situationer kräver snabbare vårdkontakt.
Kontakta vården inom några dagar om
- sväljningen blir gradvis svårare eller mat fastnar oftare;
- du tappar vikt utan förklaring;
- behandling med kortison eller diet inte längre hjälper som tidigare;
- barn undviker mat i flera dagar eller visar tecken på uttorkning.
Sök akut vård eller ring 112 om
- mat, tabletter eller saliv fastnar helt och inte går ner eller upp;
- kraftig bröstsmärta, andnöd eller misstanke om aspiration med feber;
- tecken på allvarlig uttorkning eller svaghet.
Vid misstanke om livshotande tillstånd — ring 112. Informationen här ersätter inte medicinsk bedömning.
Relaterade artiklar
Alla undersökningar är normala – varför känns det ändå som att jag har en klump i halsen?
En normal undersökning betyder inte att symtomen är inbillade. Guiden förklarar vad olika tester visar och missar, skillnaden mellan globus och dysfagi, och när du bör kontakta vården igen.
Läs artikeln
Vad är IDDSI? – Guide till säker mat vid sväljningssvårigheter
Lär dig använda den internationella IDDSI-skalan för att säkerställa att maten har rätt konsistens vid akalasi, stroke eller neurologisk sjukdom. Vi förklarar gaffeltestet steg för steg.
Läs artikeln
Eckardt Score: Den medicinska standarden för att mäta Akalasi
Vad är Eckardt Score? Lär dig hur läkare i Sverige och Norden mäter svårighetsgraden av Akalasi med Volker Eckardts poängsystem, och testa din egen poäng i vår kalkylator.
Läs artikeln
När maten fastnar – 5 strategier för en enklare måltid
Att leva med akalasi gör ofta måltiden till en utmaning. Här delar vi 5 konkreta strategier för att underlätta sväljningen och minska risken för stopp – från 'The Bird Maneuver' till hur du bäst nyttjar tyngdkraften som din främsta bundsförvant vid matbordet.
Läs artikelnLäs också
- Tillbaka Alla sjukdomar A–Ö Jämför fler tillstånd som påverkar sväljning.
- Nästa steg Symptomöversikt Bred karta över vanliga sväljsignaler.
- Ordlista Förklaringar av begrepp Korta definitioner — t.ex. dysfagi, gastroskopi, PPI.
- Relaterat Reflux (GERD) Sura uppstötningar och halsbränna — skillnad mot EoE.
- Vardag Mat & kost-resurser Tips och guider när konsistens eller portionsstorlek behöver anpassas.
Ordlista & begrepp
Informationen är ett stöd och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta vården vid nya eller förvärrade besvär.


